Många barn drömmer om ett hem med kärlek och trygghet.

Vårt liv börjar i ett hem någonstans där vi som barn får våra första intryck av omtanke och kravlös kärlek. Idag som nu är har alla barn inte ett helt hem - kanske bara ett ställe att övernatta. Hela vårt samhälle borde vara som ett hem enligt visionerna om "Folkhemmet"... men så blev det inte!

Detta är huvudorsaken till att KD vill ge småbarnsföräldrar möjlighet att vara hemma med sina små - men de fick inte genom allt de önskade. I Finland har det funnits vårdlön sedan 1984. Här godkänns inte denna benämning på arbete som är helt lik den som dagispersonalen gör...

Barn har en härlig fantasi! De har en naturlig tro som senare manipuleras på olika sätt. Ett av de vanligaste är att undanhålla information.

Barnhemsbarn från Rumänien på besök. De var alla övergivna i kommunismens Rumänien.

Ibland gråter de och måste ha närhet och tröst.

Barn tycker om att spela och sjunga, dansa.

Hoppas det går bra för dem i livet och att de får leva lyckliga.

Barn älskar djur.

Barn tycker om vacker musik och vill testa allt - men liksom djuren blir de nervösa när de hör hårdrock.

Barn är stolta när de får fina kläder som här klädd i Smålandsdräkt.

Barn älskar att bygga kojor, klättra i träd och upptäcka.

Förr hade barnen få leksaker som i denna miniatyrmålning av den heliga familjen. (1500 - talet)

Barn gillar böcker och sagor som ger näring till fantasin

Julen är barnens högtid - en mineralsamling fanns i ett av paketen.

De är omtänksamma mot de mindre syskonen

Mjuka leksaker är alltid populära och blir som kompisar för en del barn.

Mamma har sytt en födelsedagsklänning till sin flicka.

Svårt att blåsa ut det första ljuset - men nästa gång blir det två och då är lungorna starkare.

Barn har inga fördomar - de utvecklas senare i livet.

Bilden är ett av de många bevisen på människans ondska. Att barn lider är till 90 % människans eget fel.

De har inga leksaker men de har sina föräldrar alltid i närheten

Glada barn är lyckliga barn - handen bakom är suddad.

Omänskliga politiska ideologier och religiös fanatism - den ena dödar den andra hämmar.

Att undanhålla barnen från allsidig information som i detta fall där Skolverket försöker förbjuda "skadliga" religiösa aktiviteter. "Låten barnen komma till Mig!"

Liksom barn har också djur behov av närhet.

Barn skulle aldrig överleva utan föräldrarnas omtanke och kärlek vilket de behöver under många år. Utan denna kärlek skulle människosläktet dö ut...

Barn är vetgiriga och ivriga att lära nya saker.

Alexander, 11 år, har cancer. V. ben är redan amputerat. När jag frågade honom hur han hade det svarade han:"Sisådär!" Jag gick hem efteråt och grät...

Hon lämnar hemmet - nu vill hon klara sig själv - och gör det också...

Första gången i ladugården.

Barn behöver mycket sömn och de sover djupt.

Jag tillsammans med en liten iransk flyktingbarn. Miljoner barn på flykt vilket är mera än någonsin i världshistorien. De flyr undan fanatism och krig med sina föräldrar.

Hur gick det sedan?
Hon hade ett så svårt namn så jag kallade henne bara som Sisi – Little Sisi. Hennes äldre syster lärde jag aldrig namnet på. De bodde alldeles i närheten där jag hade rum i ett hotell med stampat jordgolv och plåttak. Det var min fasta punkt under tiden som en klinik byggdes i utkanten av ruckelstaden Begi.
Sisi ägde ingenting utom den smutsiga urlakade klänningen med en trasig ficka. Förnöjsamhet, glädje, nyfikenhet var de eviga bestående värden hon hade som alla andra barn. Dagen efter jag flyttat in på mitt hotellrum stod Sisi i dörröppningen.
”Ferengi”, som betyder främling, kommenterade hon nyfiket, glatt, där hon stod tillsammans med sin storasyster. Vi blev snart vänner vilket är som bekant lätt att bli med barn utan fördomar och revir. God dag, svarade jag tillbaka på hennes eget språk vilket gjorde Sisi ännu gladare. Sisi hade aldrig förr sett en vit man och var nyfiken givetvis.
Jag blev stormförtjust i dessa barn. En dag skramlade några slantar i fickan så Sisi stoppade sin lilla hand spontant i fickan och plockade upp slantarna och såg på mig. Det var några cent som hon fick behålla. Vet inte vad hon gjorde med dem. Kanske gav sin mamma som köpte Teff för att baka bröd till barnen. Småningom blev detta med fickan en vana mellan oss. Jag såg till att alltid – nästan i alla fall – att ha någon slant i fickan och Sisi tog hand om dem. De hade en hundvalp, väldigt full av skabb i öronen vilka jag rensade. Den valpen blev en trogen vän liksom lilla Sisi. Valpen väntade alltid utanför min dörr på kvällarna när jag kom tillbaka från bygget och på morgnarna följde den en bit av vägen när jag gav mig till jobbet.
Tiden gick och bygget började bli färdigt. Jag hade nu inte sett till Sisi på ett bra tag men tänkte inte på det närmare eller orsaken till frånvaron. Men en dag fick jag det tunga budet att lilla Sisi hade dött.
Trots att det är många år sedan tänker jag ofta på Sisi… Tänker på, hur hon har det nu och hoppas, att hon inte har glömt ”ferengi.”

Lilla Sisi med storasyster. Sisi var nöjd och glad. Glömmer henne aldrig!

En mor överger aldrig sin son! Hon hoppas och ber. I Jelgava, Litauen finns ett fängelse för livstidsdömda. Många av de närmaste hälsar på men de tröttnar en efter en. De enda som blir kvar är föräldrarna vilka kommer med matpaket så länge de orkar eller är i livet.