När ett landområde anses som ockuperat beror på de omständigheter som lett till det som anses vara ockupation. I Israels fall måste de, som anföll ta konsekvenserna och ansvaret för hatpolitiken som i fem anfallskrig mot Israel har misslyckats. Dessa anfallskrig har haft målsättningen att ta hela Israel, utplåna och stjäla ett högteknologiskt industrialiserad land. Stalin stal från Finland stora och bördiga landområden vilka än inte har återlämnats. Skillnaden här är, att den anfallande parten stal men i Israels fall den anfallna parten tog för att skydda sina medborgare.
Osämjan i Mellanöstern har långa anor ända sedan Muhammeds tid. Muhammed blev arg på judarna när de skrattade åt honom och påstod, att Muhammed hade citerad Gamla testamentet felaktig och därtill lagt in avsnitt från persiska folksagor. (Företal från Zettersténs översättning som är den bästa koranöversättningen och stämmer överens med den engelska.)
Ännu längre bakåt finns avunden från Hagars son Ismael mot Saras son Isak som var 14 år yngre. Huvudsyftet med kravet på förlorade landområden och välmående bosättningar vilka har etablerats med hårt och disciplinerad arbete under ständig raketbeskjutning från områden som Israel redan har återlämnat är att ta en bit i taget och så småningom allt. Det är inte fördelaktigt för en diktatur att vara granne med ett land där människorna är fria och får tänka fritt.
Att köra judarna ner i Medelhavet har inget stöd i Koranen. I Sura 7:133 står det, att judarna är arvingar till landet:
”Och vi (Allah) gåvo både den östra och västra delen av det land som vi välsignat, i arv åt människor som voro ringaktade, och så uppfylldes din herres härligaste ord på Israels barn, därför att de voro tåliga, och vi utrotade allt vad Farao och hans folk företogo sig och allt vad de uppbyggde.” (Zettersténs övers.)
I denna mångtusenåriga konflikt är det fråga om känslor, andemakter och genetiska betingelser vilka påeldas av arabfolkets ledare och till det kommer ständiga hot och krav från väster-landets politiker vilka ställer omöjliga krav mot den enda demokratin, litet som ett frimärke. Normalt sett skulle de väl stötta detta land av flitiga entreprenörer hela sitt hjärta
Israel är nu en gång för alla omgiven av diktaturstater där medborgarna befinner sig i dubbel fångenskap:
Det första är, att är de fångar i en diktatur där fri- och rättigheter som att debattera, diskutera, ifrågasätta, få del av alternativ (t.ex. äga en Bibel) är uteslutet.
För det andra: Islam stadgar, att människan föds till Muslim. Det är ålagd dödstraff mot den som lämnar Islam. Muslimen måste förbli Muslim utan frihet att välja religion som är stadgat i FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna och undertecknad av Arabstaterna.
Förhållandet mellan sanning och lögn är som mellan ett ljust och ett mörkt rum. Öppnas dörren mellan dessa rum så flödar sanningens ljus in i det mörka rummet. Därför måste dörren hållas stängd med våld och lögnen försvaras med våld. Lögn och hyckleri är synonyma. Hur då, kanske läsaren frågar? I mitt tycke är det hyckleri att delta i fredsförhandlingar samtidigt som de har indoktrinerat en hel generation till intensiv hat mot Israel. Den har varit så effektiv, att unga människor gör självmord där hatet och förhoppningen att bli belönade i Paradiset är drivkraften.
Kauko Antbacke
